En symtomdagbok vid långtids-EKG behöver inte vara lång. Skriv när besvären började, hur de kändes och vad du gjorde då. Tiden är särskilt användbar: den hjälper läkaren att jämföra din upplevelse med den registrerade hjärtrytmen.
Vad kan jag skriva i symtomdagboken?
Anteckna datum och klockslag så snart du kan. Beskriv sedan symtomet med egna ord. Det kan till exempel vara hjärtrusning, en känsla av extraslag eller yrsel. Notera ungefär hur länge det varade och om du vilade eller var aktiv.
Du behöver inte avgöra vilken rytmrubbning det handlar om. Beskriv det du faktiskt märkte i stället för att försöka sätta en diagnos.
Ett påhittat exempel på en anteckning är: ”Klockan 14.20, satt vid skrivbordet. Hjärtat började slå snabbt. Det höll på i ungefär två minuter.” Det är en konkret beskrivning som går att koppla till en tidpunkt. Den säger däremot inte vad besväret berodde på.
Måste jag skriva hela tiden?
Följ instruktionerna som hör till utrustningen. En dagbok kan även innehålla uppgifter om aktivitet och vila, men den behöver inte bli en berättelse om varje minut. Fråga mottagningen vilka uppgifter de vill ha och hur anteckningarna ska lämnas in.
Om enheten har en knapp för att markera symtom ska du använda den enligt instruktionen. En sådan markering ersätter inte alltid beskrivningen av vad du kände. Om du glömmer att markera ett tillfälle kan du skriva den ungefärliga tiden och ange att den är uppskattad.
Om jag inte får några symtom då?
Skriv att du inte har märkt några besvär. Försök inte framkalla hjärtklappning för att få något att anteckna. Registreringen och din berättelse är två delar av läkarens bedömning. Om besvären inte uppträder under mätningen kan läkaren behöva ta ställning till fortsatt utredning.
Nordic Klinik erbjuder långtids-EKG med registrering i upp till 14 dagar. Följ de medföljande instruktionerna för hud, vattenkontakt, användning och retur. Råd för en annan sorts EKG-utrustning behöver inte gälla din enhet.
Vänta inte på EKG-svaret vid akuta besvär
En planerad registrering ersätter inte akut vård. Sök genast vård vid intensiv hjärtklappning som inte går över, eller om du blir yr eller svimmar i samband med ansträngning. Ring 112 vid svimning eller oregelbundna hjärtslag tillsammans med bröstsmärta. Utgå inte från att någon ser dina symtom och larmar åt dig medan du bär utrustningen.
Långtids-EKG
Ansvarig för medicinsk granskning: Masoud Kalantari, specialistläkare i allmänmedicin.
Lämna ett svar